![]() |
19 november 2002 |
![]() |
Morgonen den 19:e november 2002 kommer jorden att kollidera med
ett moln av stoft. När stoftkornen faller ned mot jordytan stöter
de på vår skyddande atmosfär som hettar upp och under ett ljussken
förintar nästan alla stoftkorn. Ljusskenen är vad som kallas
meteorer eller stjärnfall till vardags.
Jorden
kolliderar i själva verket varje år runt den 18:e november med
detta moln av stoft, men i år förväntas molnet bestå av fler
stoftkorn än normalt. Resultatet kan komma att bli ett riktigt
skådespel med kanske hundratals meteorer i timmen. Detta är
troligen den sista stora skuren på många år och även om månen
kommer att vara uppe så är det väl värt ett försök att observera
Leoniderna i år.
Stoftkornen i molnet kommer ursprungligen ifrån en komet, en smutsig snöboll som går i en avlång elliptisk bana runt solen. Varje gång kometen kommer nära solen, vilket den gör var 33:e år, så smälter snön och en massa vatten och smuts-stoft lämnar kometen. Detta stoft omger sedan kometen och sprider sakta ut sig i kometens bana. Varje gång jorden passerar kometens bana, en gång om året, så kolliderar jorden med dessa stoftkorn som då alltså ger upphov till meteorregn.
Nu hör det till
saken, att stoftet är som mest koncentrerat i kometbanan precis i
närheten av kometen. Detta gör att meteorstormarna blir som allra
intensivast ungefär var 33:e år och de närmast följande åren, och
2002 liksom 2001 verkar att vara sådana år. Detta är pga att
Tempel-Tuttles komet passerade solen 1998 och åren som har följt
har uppvisat fina skurar. 1999 rapporterades att man såg flera
tusen meteorer i timmen. År 2001 inträffade dock maximum under
dagtid i Sverige. Det närmast föregående stora skådespelet
inträffade 1966, då man såg upp till 150000 meteorer per timme! En
verklig meteorstorm; i historien verkar endast stormen 1833, som
sägs ha haft upp till 100000 meteorer per timme, ha kommit i
närheten. Vad Leoniderna har att erbjuda i år återstår att se.
I år räknar man med två skurar, av vilka den
första är synlig i Västeuropa och Västafrika och den andra i
Amerika. Den första meteorskuren beräknas enligt tre olika modeller
att få maximum den 19 november mellan kl 4 och 6 på morgonen svensk
normaltid. Månen kommer dessvärre att vara uppe och skuren antas
därför bli aningen "blekare".
Prognoserna för den första skuren finns samlade
i en
figur som visar det beräknade antalet meteorer per 15 minuter
som funktion av tiden. En annan
figur visar beräkningarna för bägge skurarna enligt en av
modellerna. Stjärnbilden Lejonet, från vilken meteorerna ser ut att
komma, befinner sig i syd-sydost kl 5 på morgonen sett från
Sverige. Meteorerna sprids dock över en stor del av
himlen.
Last revised 2002-11-14 by MN