Stockholms Observatorium
M eteorregnet Leoniderna
19 november 2002
Stockholms Universitet


"Snabba fakta" om 2002 års Leonider:


Morgonen den 19:e november 2002 kommer jorden att kollidera med ett moln av stoft. När stoftkornen faller ned mot jordytan stöter de på vår skyddande atmosfär som hettar upp och under ett ljussken förintar nästan alla stoftkorn. Ljusskenen är vad som kallas meteorer eller stjärnfall till vardags.

Leonidernas bana Jorden kolliderar i själva verket varje år runt den 18:e november med detta moln av stoft, men i år förväntas molnet bestå av fler stoftkorn än normalt. Resultatet kan komma att bli ett riktigt skådespel med kanske hundratals meteorer i timmen. Detta är troligen den sista stora skuren på många år och även om månen kommer att vara uppe så är det väl värt ett försök att observera Leoniderna i år.

Stoftkornen i molnet kommer ursprungligen ifrån en komet, en smutsig snöboll som går i en avlång elliptisk bana runt solen. Varje gång kometen kommer nära solen, vilket den gör var 33:e år, så smälter snön och en massa vatten och smuts-stoft lämnar kometen. Detta stoft omger sedan kometen och sprider sakta ut sig i kometens bana. Varje gång jorden passerar kometens bana, en gång om året, så kolliderar jorden med dessa stoftkorn som då alltså ger upphov till meteorregn.

Leoniderna 1833 Nu hör det till saken, att stoftet är som mest koncentrerat i kometbanan precis i närheten av kometen. Detta gör att meteorstormarna blir som allra intensivast ungefär var 33:e år och de närmast följande åren, och 2002 liksom 2001 verkar att vara sådana år.  Detta är pga att Tempel-Tuttles komet passerade solen 1998 och åren som har följt har uppvisat fina skurar. 1999 rapporterades att man såg flera tusen meteorer i timmen. År 2001 inträffade dock maximum under dagtid i Sverige. Det närmast föregående stora skådespelet inträffade 1966, då man såg upp till 150000 meteorer per timme! En verklig meteorstorm; i historien verkar endast stormen 1833, som sägs ha haft upp till 100000 meteorer per timme, ha kommit i närheten. Vad Leoniderna har att erbjuda i år återstår att se.

I år räknar man med två skurar, av vilka den första är synlig i Västeuropa och Västafrika och den andra i Amerika. Den första meteorskuren beräknas enligt tre olika modeller att få maximum den 19 november mellan kl 4 och 6 på morgonen svensk normaltid. Månen kommer dessvärre att vara uppe och skuren antas därför bli aningen "blekare".
Prognoserna för den första skuren finns samlade i en figur som visar det beräknade antalet meteorer per 15 minuter som funktion av tiden. En annan figur visar beräkningarna för bägge skurarna enligt en av modellerna. Stjärnbilden Lejonet, från vilken meteorerna ser ut att komma, befinner sig i syd-sydost kl 5 på morgonen sett från Sverige. Meteorerna sprids dock över en stor del av himlen.
 


Länkar:


Comments on this page may be E-mailed to WebMaster

 
 
 
 
 

Last revised 2002-11-14 by MN