Genombrott om korta gammablixtar

Nya observationer de senaste månaderna visar att de korta gammablixtarna är mycket kraftiga explosioner från det avlägsna universum, men att de sannolikt inte har något att göra med de långa gammablixtarna, som härrör från supernovaexplosioner. Jesper Sollerman, från Stockholms universitet, är medförfattare till två artiklar i senaste numret av tidsskriften Nature, där de viktigaste resultaten publicerats.

Gammablixtar, skurar av högenergetisk strålning från rymden, har observerats i över 30 år. För tre år sedan visade Jens Hjorth vid Dark Cosmology Center vid Köpenhamns universitet och Jesper Sollerman vid Stockholms universitet, tillsammans med ett stort antal internationella forskarkollegor, att långa gammablixtar verkligen hör samman med supernovaexplosioner (länk till artikeln i Nature här och ESOs press release här).

Men ursprunget till de korta blixtarna, de som glimmar till bara bråkdelen av en sekund, har varit okänt. Först i maj i år lyckades man lokalisera en kort gammablixt på himlen med rimlig precision. Blixten visade sig komma från ett område på himlen som låg mycket nära en gammal elliptisk galax. Blixten verkar inte alls ha att göra med de unga massiva stjärnor som exploderar som supernovor. Korta gammablixtar verkar vara något helt annat. Resultaten publiceras nu i senaste numret av Nature och i en uppföljande studie i Astrophysical Journal Letters av Jens Hjorth och Jesper Sollerman med kollegor.

Det allra första bilden i vanligt synligt ljus av en kort gammablixt lyckades astronomerna ta i juli i år. Med det danska 1.5-metersteleskopet i Chile lyckades Jens Hjorth, Jesper Sollerman och deras kollegor fånga den länge eftertraktade efterglöden till den gammablixt som registrerades den nionde juli. Genombrottet och den efterföljande analysen, som återigen visar att det inte rör sig om ett supernovautbrott, publiceras även dessa i senaste numret av Nature, som domineras av just de nya resultaten om de korta gammablixtarna.

Den mest populära teorin för ursprunget om de korta gammablixtarna är för tillfället hypotesen om att två mycket kompakta stjärnor, exempelvis neutronstjärnor, krockar samman och bildar ett svart hål.

Mer om Jesper Sollerman och Dark Cosmology Center här.