Hur bildas exoplaneter?

En planet av Jupiters storlek framkallar täthetsvågor och öppnar ett tomrum i gasskivan som representeras i polära koordinater.

Många av de planeter som upptäckts kring andra stjärnor, så kallade exoplaneter, är gasjättar som Jupiter. Dessutom kretsar de oväntat nära sin stjärna. Hur dessa jätteplaneter bildats så nära sin stjärna kan inte förklaras av gängse teorier. Därför undersöker man nu modeller där planeterna bildats på större avstånd från stjärnan, för att sedan långsamt flytta sig närmare stjärnan genom att växelverka med gasskivan. Numeriska modeller används för att undersöka bildandet och utvecklingen av sådana planetsystem. De behandlar hur planeternas växer sig större, rör sig i skivan och utvecklar eccentriska banor.

EU-nätverket Origins of Planetary Systems har, med deltagande från forskare vid Stockholms Observatorium, gjort en stor ansträngning för att jämföra resultaten från olika datorsimuleringar. Studien gällde en jätteplanet i en cirkulär bana som öppnar ett tomrum i en gasskiva. Analysen av täthetsfördelningen i skivan och växelverkan med planeten visar god överensstämmelse mellan de olika modellerna. Resultaten kommer nu att publiceras i tidskriften MNRAS.