Stockholms observatorium

Det första ljuset

Stockholms universitet

Över: Radiostrålning som den förutsägs enligt de senaste mätningarna av bakgrundsstrålningen.

Under: Simulering av vad man kan förvänta sig att mäta med radioteleskopet LOFAR.

Färgerna indikerar fluktuationer runt medeltemperaturen. Credit: Garrelt Mellema & Ilian Iliev.

En ny studie visar att det kan vara enklare än man hittills trott att observera strålningen från de första stjärnorna i universum.

De första galaxerna måste ha bildats tidigt i universums historia, för cirka 13 miljarder år sedan. Med nuvarande teleskop kan vi inte observera dem, men inom de närmaste fem åren hoppas man att detektera spåren av dessa tidiga galaxer. Detta görs genom att kartlägga effekten som strålningen från deras stjärnor har på gasen mellan galaxerna, en effekt som kallas för återjoniseringen. Detta kommer att göras genom att observera våglängder i radioområdet. Tidigare modeller visade att sådana mätningar skulle bli väldigt svåra att göra, eftersom mycket av den intressanta informationen skulle finnas i radiofrekvenser mellan 90 och 110 MHz, ett område som används för FM-radiosändningar här på jorden.

Nya modeller beräknade av Garrelt Mellema från Stockholms observatorium tillsammans med en internationell forskargrupp från Kanada och USA, visar däremot att det bästa frekvensområdet att observera i är mellan 140 och 180 MHz. Detta kommer att göra observationerna mycket enklare att utföra. Dessa nya modeller använder sig av den senaste datan från WMAP-satelliten. Samma grupp har även beräknat de (små) effekterna av återjoniseringsprocessen på mätningarna av den kosmiska bakgrundstrålningen. Detta kommer att vara viktigt för att tolka framtida observationer av bakgrundsstrålningen.



Kontakt :
Garrelt MellemaTfn: 08-5537 8552


Senast uppdaterad: 2007-02-07

Redaktion och tekniska frågor: webmaster@astro.su.se.