Supernova 1987A: Ett astrofysikaliskt laboratorium

Vänster: Supernova 1987A och dess ringstruktur observerad i infrarött. Credit: K. Kjaer, ESO 2005. Höger: Very Large Telescope (VLT) i Chile. Credit: European Southern Observatory (ESO).

Supernovagruppen vid Stockholms observatorium har med hjälp av ESOs Very Large Telescope (VLT) i Chile noggrannt kunnat studera olika regioner av gasen kring supernovan.

Med dagens moderna teleskop och det relativt sett korta avståndet på ca 160 000 ljusår utgör observationer av Supernova 1987A ett unikt tillfälle att skaffa detaljerad information om de fysikaliska processer som äger rum efter det att en massiv stjärna exploderat. Supernovagruppen vid Stockholms observatorium har under flera år, bl.a. med hjälp av data från VLT, följt utvecklingen av Supernova 1987A.

Kollisionen mellan supernovans yttre hölje och dess omkringliggande gas är nu under full utveckling. Vid denna häftiga kollision chockas den omkringliggande gasen, vilket ger upphov till kraftigt ökad emission i alla våglängdsintervall. Tack vare spektroskopi med hög upplösning i synligt ljus har man kunnat separera ut chockad gas från den icke chockade gasen och studera dessa regioner var för sig. Detta har medfört att man noggrannt kunnat studera växelverkan mellan supernovan och den omkringliggande gasen. Resultat från dessa studier presenteras i en ny artikel av Gröningsson et al..

Kompletterande observationer i infrarött från VLT presenteras i en artikel av Kjaer et al.. Dessa observationer är tagna med s.k. adaptiv optik, vilket möjliggör en mycket hög rumslig upplösning. Denna höga upplösning har gjort det möjligt att studera individuella chockregioner och att bl.a. bestämma den omkringliggande ringstrukturens geometri (se figuren ovan).