En fabrik för massiva stjärnor

Vänster: Stjärnbildningsområdet G305.2+0.2. Credit: Matthias Maercker. Höger: 4m Anglo-Australian Telescope. Credit: Anglo-Australian Observatory.

En samarbetande grupp forskare från Stockholms observatorium och från gruppen för massiv stjärnbildning vid University of New South Wales (UNSW) i Sydney, Australien, har tittat närmare på en fabrik för massiva stjärnor.

Stjärnbildning är ett av de största och mest aktiva forskningsområdena inom astronomin idag, som försöker förklara hur natthimlens mest uppenbara objekt för ögat - stjärnorna - bildas. I synnerhet finns det inom forskningen om massiv stjärnbildning (stjärnor som väger mer än cirka tio solmassor) fortfarande många obesvarade frågor.

I maj 2006 tog Sofia Ramstedt och Matthias Maercker (båda doktorander i AGB-gruppen vid Stockholms observatorium), tillsammans med Steven Longmore (som för närvarande avslutar sin doktorsavhandling vid UNSW), djupa bilder i infrarött av tre massiva stjärnbildningsområden med hjälp av 4m Anglo-Australian Telescope (AAT) vid Siding Spring Observatory utanför Coonabarabran i New South Wales, Australien. Tillsammans med data i längre våglängder från GLIMPSE-projektet ombord på Spitzer-teleskopet kommer observationerna av det första området, G305.2+0.2, nu att publiceras in en artikel av Longmore et al. i tidskriften the Monthly Notices of the Royal Astronomical Society (MNRAS).

Komplexet G305.2+0.2 ligger på ett avstånd av cirka 11 000 till 13 000 ljusår från solen och är ett stort område (med en utsträckning av cirka 300 ljusår) med nyligen inträffad och pågående stjärnbildning. Med en ålder på 3-5 miljoner år är området en av de mest ljusstarka HII-regionerna i vår galax och innehåller mer än 31 O-stjärnor.

Analysen av datan från AAT och Spitzer visar tecken på en möjlig tredje generation av stjärnbildning utlöst av vindarna från det samrörande OB-området G305.24+0.204. Fördelningen av källor med överskott i infrarött runt klustret och i dess centrum samt fördelningen av källor med överskott i infrarött som inte hör till kända platser med stjärnbildning tyder också på nyligen inträffad massiv stjärnbildning och en mer vittspridd stjärnbildning än man tidigare trott. Detta kan ge viktiga ledtrådar om hur and var massiva stjärnor bildas.

Observationerna gjordes som ett observationellt projekt, som en del av Sofias och Matthias forskarutbildning. Kontakten mellan Stockholms observatorium och UNSW kommer att fortsätta i och med att grundstudenter från Stockholm kommer att besöka UNSW för att arbeta på datan från de två andra områdena.