Ny forskare vid Stockholms observatorium: Kambiz Fathi

Credit: O. Hernandez & ESO.

Den 1 april började Kambiz Fathi sin forskarassistenttjänst där han kommer att undersöka fysiken som ligger bakom bildandet och utvecklingen av galaxer, samt sambandet mellan supertunga svarta hål och deras värdgalaxer.

Galaxer är gigantiska ansamlingar av stjärnor, gas, stoft och mörk materia, vars ursprung och utveckling från små klumpar till dagens mångfald är en av astrofysikens och kosmologins viktigaste frågor. Galaxer klassificeras i tre huvudgrupper: elliptiska, spiraler och irreguljära - alla sammanbundna genom gravitationskraften. De bildades under universums första miljard år. Sedan dess har galaxer kontinuerligt slagits ihop, utvecklats och övergått från en typ till en annan. Denna storskaliga utveckling sker på grund av interna gravitationella störningar och växelverkan med andra närbelägna galaxer. Dessutom har man i en del galaxers centrum sett tecken på närvaro av supertunga svarta hål av storleksordningen 1-1000 miljoner solmassor. Dessa supertunga svarta hål matas med gas från värdgalaxen och börjar utstråla enorma mängder energi - detta kallas en aktiv galaxkärna.
- Hur gasmolnen förlorar rörelsemängdsmoment och faller från tusentals ljusår ner mot galaxens centrum för att sedan falla in i det central svarta hålet är dock fortfarande en av den moderna astronomins centrala och mest grundläggande olösta gåtor, förklarar Kambiz Fathi.

I sin forskning använder han sig av modern observationell teknik (så kallad tvådimensionell spektroskopi, såsom GHAFAS och SAURON) samt högupplösta bilder från rymdbaserade såväl som världens största jordbaserade teleskop, för att studera kinematiken och morfologin i avlägsna och närbelägna spiralgalaxer och dvärggalaxer. Mätningar av de avlägsna galaxerna (rödförskjutning z=1, då universum var hälften så gammalt som nu) kan ge viktiga ledtrådar om hur nutidens galaxer har bildats och hur de gravitationella störningarna började. Detaljerade mätningar av de närbelägna galaxerna kan ge information om växelverkan mellan och ihopslagningar av galaxer, samt huruvida störningar i galaxers gravitationella potential bidrar till massflöden inom dem och hur deras central supertunga svarta hål matas med gas.

Kambiz Fathi försvarade sin doktorsavhandling med titeln "Morphology and Dynamics in the Inner Regions of Spiral Galaxies" vid Groningen University i Nederländerna 2004. Därefter har han forskat vid Rochester Institute of Technology i USA och Instituto de Astrofisica de Canarias i Spanien. Forskarassistentjänsten vid Stockholms observatorium finansieras av Vetenskapsrådet.