Magnus Gålfalk disputerar på stjärnbildning

Utflöden från en osynlig protostjärna i stjärnbilden Ormen chockar den omgivande gasen (gult). Credit: Magnus Gålfalk & René Liseau.

Den 4 juni försvarar Magnus Gålfalk sin doktorsavhandling "Young stars and outflows - case studies of three different regions".

Massan är den klart viktigaste parametern för en stjärna, eftersom den bestämmer vilka utvecklingsfaser stjärnan går igenom, dess fysikaliska egenskaper, vilka grundämnen den producerar samt dess livslängd. Två viktiga processer som förekommer samtidigt i ungar stjärnor är direkt kopplade till den massa som stjärnan slutligen får; ackretion av material på stjärnan från en omgivande skiva och bipolära utflöden av material från stjärnan. Dessa processer hänger ihop, eftersom det infallande materialet driver utflödet.
Avhandlingen presenterar observationella detaljstudier av tre stjärnbildningsområden: en globul (B335) som bildar endast en eller två stjärnor, ett mellanstort stjärnbildningsområde (L1551) samt en stor hop av unga stjärnor i en del av vårt närmaste jättemolekylmoln (L1641N). Den första delen av avhandlingen handlar om att hitta unga stjärnor genom att leta efter energiöverskott i det infraröda våglängdsområdet, vilket är ett tecken på en omgivande skiva, samt andra tecken på unga objekt. Den andra delen beskriver upptäckten av bipolära utflöden i två av dessa regioner. Genom att jämföra med gamla observationer kunde tangentiella hastighetskartor skapas av utflödena. För mer information, se Stockholms universitets avhandlingsinformation.

Tid: Onsdag, June 4, 10.00
Plats: FB53, AlbaNova University Center, Roslagstullsbacken 21