Stockholms observatorium

Etnoastronomi - världsåskådning hos olika kulturer före teleskopens tid

AI 6090 (5 poäng)

Stockholms universitet

Kursansvarig: Jan Schober

Några stjärnbilder från norra delen av en stjärnkarta enligt Henricus Hondius 1661. <br/>(Stockholms Observatorium. Foto: Magnus Axelsson)

Några stjärnbilder från norra delen av en stjärnkarta enligt Henricus Hondius 1661.
(Stockholms Observatorium. Foto: Magnus Axelsson)

Välkommen

Kursens övergripande mål är att belysa astronomins roll i framväxten av en världsåskådning inom olika kulturer. Dagens moderna astronomi används för att ge perspektiv på denna utveckling. Speciellt betonas sambandet mellan himmelska fenomen och myter i forntidscivilisationer samt att kunskap, myter och sägner om världsalltet skiljer sig mellan och inom olika kulturer beroende på plats, samhällsskikt och kontakter mellan olika civilisationer.

Kursbeskrivning

Kursen behandlar människans världsbild och dess utveckling före teleskopens användning, de äldsta astronomiska observationerna i ett förhistoriskt Europa, Egypten, Mesopotamien, antikens Grekland och Italien. Den behandlar också europeisk astronomi under de första tusen åren e.Kr, islamisk världsbild och läran om himlakropparna i Östasien, astronomiska föreställningar i Indonesien, Australien och Polynesien. Vidare behandlas kosmologin hos maya-, aztek- och inkafolket, stjärnskådning hos Nordamerikas ursprungsbefolkning och vissa delar av Afrika, stjärnhimlen som den naturliga kalendern och nattens kompass, stjärnbilderna och deras namn, skandinavisk himmel samt stjärnor och tideräkning på Island och bland inuiter.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Kurslitteratur

Kompendium, säljs av institutionen före lektion 1 och 2

Essäuppgifter

Kursschema

Kurslitteratur: Kompendium, säljs av institutionen före lektion 1 och 2

Lärare: Jan Schober, 08-5537 8534, schober@astro.su.se

Lokal: FB53, plan 5, (entréplanet) AlbaNova, Roslagstullsbacken 21, Stockholm

Tentamen: onsdagen den 10 maj 2006, kl 18-21 i sal FB53

Omtentamen: onsdagen den 31 maj 2006 på inst, plan 6 (muntlig omtentaman).

I kursen ingår tolv lektioner (L), en essä och en tentamen. Examination: godkänd tentamen och essä.

SCHEMA VT06
Vecka Dag Tid Lektion
4 on 25/1 18-19.45 L1
5 on 1/2 18-19.45 L2
6 on 8/2 18-19.45 L3
7 on 15/2 18-19.45 L4
8 on 22/2 18-19.45 L5
10 on 8/3 18-19.45 L6
11 on 15/3 18-19.45 L7
12 on 22/3 18-19.45 L8
13 on 29/3 18-19.45 L9
14 on 5/4 18-19.45 L10
16 on 19/4 18-19.45 L11
17 on 26/4 18-19.45 L12
19 on 10/5 18-21 Tentamen
22 on 31/5 tid bokas hos läraren för muntlig omtentamen

Planeras en planetarieföreställning på Cosmonova under vårterminen liksom ett besök på Observatoriemuséet.

Innehåll

               
Lektion Innehåll
1.Inledning. Vad är etnoastronomi?  Några astronomiska begrepp. De första stjärnskådarna. Stjärnhimlen som den naturliga kalendern och 'nattens' kompass. Stjärnbilderna och deras namn. De äldsta tideräkningarna.
2.Det prehistoriska Europa - arkeoastronomi. Hur uppfattades världsalltet i Egypten och Mesopotamien.
3.Universum från Homeros till Platon.
4.Den astronomiska världsbilden från Eudoxos till Ptolemaios.
5.Astronomin omkring Medelhavet (Etrurien och Rom). Den grekisk-bysantiska perioden. Europeisk astronomi under de första 1000 åren.
6.Islamisk, persisk astronomi och judisk världsbild.
7.Läran om himlakropparna i Kina, Korea och Japan.
8.Astronomins ställning i Indien, Polynesien och bland Maori på Nya Zeeland.
9.Astronomiska föreställningar bland aboriginerna i Australien, på Hawaii och Påskön.
10.Kosmologin hos maya-, aztek- och inkafolket.
11.Stjärnskådning hos andra amerikanska ursprungsbefolkningar och i vissa delar av Afrika.
12.Skandinavisk himmel. Stjärnor och tideräkning på Island och bland inuiter, samer samt det sibiriska folket. Sammanfattning: Hur kan man använda antik astronomi idag?


Skicka kommentarer till Jan Schober, schober@astro.su.se.