Läs om kursen i Universitets utbildningskatalog

Stockholms observatorium

Astronomiska världsbildens utveckling

AI 6020 (5 poäng)

Stockholms universitet

Kursansvarig: Jan Schober

Ett av Herschels stora teleskop. Det var 6 m långt och hade en spegel av metall<br>(Stockholms universitetsbibliotek).

Ett av Herschels stora teleskop. Det var 6 m långt och hade en spegel av metall
(Stockholms universitetsbibliotek).

Kursbeskrivning

I kursen behandlas: Astronomin före grekerna. Grekisk astronomi. Medeltidens astronomi. Astronomins renässans. Kopernikus, Brahe, Kepler, Galilei, Newton m fl. Naturvetenskapen och filosofin. Människans uppfattning om universum och astronomins inverkan på samhället.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Kurslitteratur

Hoskin, M. ed.: The Cambridge Concise History of Astronomy, Cambridge UP, 1999.

Bilaga till vidare läsning

Essäuppgifter

Astronomiska termer

Kursschema

Lokal: FB52, plan 5, AlbaNova, Roslagstullsbacken 21, Stockholm

Tentamen: Onsdagen den 11 maj 2005 kl 18.00 - 21.00

Omtentamen: 1 juni 2005

Kursen består av 12 lektioner (L).

Examination: godkänd tentamen och essäuppgift.

SCHEMA VT05
Vecka Datum Moment Tid
4 on 26/1 L1 18.00-19.45
5 on 2/2 L2 18.00-19.45
6 on 9/2 L3 18.00-19.45
7 on 16/2 L4 18.00-19.45
8 on 23/2 L5 18.00-19.45
10 on 9/3 L6 18.00-19.45
11 on 16/3 L7 18.00-19.45
13 on 30/3 L8 18.00-19.45
14 on 6/4 L9 18.00-19.45
15 on 13/4 L10 18.00-19.45
16 on 20/4 L11 18.00-19.45
17 on 27/4 L12 18.00-19.45
19on 11/5 Tentamen 18.00-21.00
23 on 1/6 Muntlig omtentamen, ca 60 minuter mellan kl. 10-19 (tid bokas med läraren)

Tid för besök (ej obligatoriskt) på Observatoriemuseet på Observatoriekullen i Stockholm planeras att äga rum under vårterminen, liksom en filmförevisning på Cosmonova.

Innehåll

Lektion Innehåll
1. Inledning (med bl a astronomin i konsten och musiken). Astronomins ursprung. Stjärnors och stjärnbildernas legender och myter. De äldsta tideräkningarna. Förmörkelser och andra fenomen. Arkeoastronomi.
2. Mesopotamien, Egyptien. Judarnas kosmologi. Kina. Indien, Indonesien och Polynesien.
3. Maya-, Aztec- och Inka-folk. Astronomin i antikens Grekland: de äldsta kosmologierna och de joniska filosoferna. Pytagoras och pytagoréerna.
4. Atomisterna. De första geo- och heliocentriska systemen. Platon. Eudoxos. Aristoteles.
5. Apollonios och Hipparkos. Ptolemaios. Universums storlek. Arvet från antiken. Tidig medeltid. Islamisk astronomi.
6. Kontakten mellan öst och väst. Den skolastiska perioden. Det granskande århundradet. Cusanus. Peurbach. Regiomontanus.
7. Den kopernikanska revolutionen. Kopernikus.  Digges och Bruno. Kalenderreformen och den svenska almanackan. Brahe. Kepler.
8. Galilei. Den mekanistiska världsbilden. Bacon. Descartes. Newton. Halley. Huygens. Användning av teleskopet under 1600-talet. Astronomi kontra astrologi.
9. Världsbilden befästes. Hevelius. Celest mekanik. Jordens storlek och form. Astronomi och navigation. Flamsteed och Bradley. Avståndet till stjärnorna. Vintergatan. Wright.
10. Världsbilden utvidgas. Familjen Herschel. Lord Rosse. Astronomiska tidskrifter och kataloger. Teleskopens och fotografiteknikens utveckling. Astrofysikens födelse. Spektroskopin. Solen och solsystemet.
11. Stjärnor och nebulosor. Spektralklassifikation. Secchi. Huggins. Hertzsprung-Russelldiagrammet. Stjärnornas öde. Dopplereffekten. Olbers paradox. Vårt stjärnsystem. Leavitt.
12. Nebulosornas gåta. Den stora debatten. Hubble. Radioastronomi. Kvasarer och kosmisk bakgrundsstrålning. Kosmologiska modeller. Liv på andra planeter. Antropiska principen och liv på andra planeter. Sammanfattning och epilog.


Skicka kommentarer till Jan Schober, schober@astro.su.se. .