| Ett förslag på essäuppgifter till
kursen Astronomiska världsbildens utveckling.
VT 2007 1. Ett astrolabium och dess användning. North, J.D.: "The Astrolabe." Scientific
American, Vol. 230 (January 1974), 96-106. 2. Om stjärnbildernas uppkomst och historia med speciel hänsyn till en svensk stjärnbild - Renen. Whitfield, P.: The Mapping of the
Heavens.
London (1995), s. 13-8, 20-7. Sandblad, H.: "The Reception of the
Copernican System in Sweden." 4. Den gregorianska kalendern och dess spridning. Lodén, L.O.: Tid. Stockholm
(1968),
125-38. 5. Konflikten mellan Galileo Galilei och den
katolska kyrkan. McCrea, W.H.: "The Royal Greenwich
Observatory." Quart.J.Roy.Astr.Soc., 17(1976), 4-24. Bennett, J.A.: "The Discovery of
Uranus." Sky
and Telescope, Vol. 61 (March 1981), 188-91. 8. Third Earl of Rosse och upptäckten av
galaxernas spiralform. Dewhirst, D.W. et al.: "The Rosse
Spirals." Journal for the History of Astronomy, 22(1991),
257-66. Berendzen, R. et al.: Man Discovers
the
Galaxies. New York (1976), 35-47. 10. Kvinnorna i astronomin. Kidwell, P.A.: "Women in Astronomy."
I:
History of Astronomy - An Encyclopedia. Ed. J. Lankford. 11. Astronomin i litteraturen. a) Allmän översikt från forntiden till rymdåldern.
Gossin, P.: "Literature and Astronomy." I: History of Astronomy - En
Encyclopedia. Ed. J. Lankford. b) Dantes världsbild.
Cornish, A.:
"Dante´s Moral Cosmology." I: Cosmology. Ed. N.S. Hetherington.
New
York & London (1993), c) Astronomin i James Joyces "Ulysses". Larsson-Leander, G.: "Astronomin i James Joyces´ Ulysses." Astronomisk Tidsskrift, 27(1994), 1-12, 49-57 och 97-112. d) Thomas Hardy och hans "Two on a Tower". Beech,
M.: "Thomas Hardy." The Observatory, Vol.110 (December 1990),
185-7. 12. Ellipser i stället för epicykler - planeten Mars och Keplers båda första lagar för planetrörelser. Caspar, M.:
Kepler. New
York (1993), 123-35. 13. Jesuiternas betydelse för spridning av den västerländska astronomin i Kina. North, J.: "The
Jesuit Missions to China." I: Astronomy and Cosmology. London (1994),
151-3. 14. Medeltidens världsbild. a) McCluskey,
S.C.: "Medieval Astronomy". I: History of Astronomy - An Encyclopedia.
Ed.J. Lankford. New York & Eller b) Pedersen,
O.: "Mediaeval Astronomy." I: Early Physics and Astronomy. Cambridge
(1993), 214-45. 15. Solurets historia och konstruktion. Daniel, Ch.
St J.H.: Sundials. Shire Publications Ltd. Aylesbury (1986), 31 s. 16. Tidig grekisk kosmologi: Från Thales till Demokritos. Hetherington, N.S.: "The
Presocratics." I: Cosmology. Ed. N.S. Hetherington. New York (1993),
53-66. Hoskin, M.: "Hooke,
Bradley and the Aberration of Light." I: Stellar Astronomy. Chalfont St
Giles (1982), 36. Svensson, S.:
"Almanackan." I: Våra äldsta folkböcker. Lund
(1967), 175-199. 19. Thomas Wright och hans stjärnsystem. Hoskin, M.: "The
Cosmology of Thomas Wright of Durham." I: Stellar Astronomy. Ramberg, J.M.: Om
införandet av borgelig tid i Sverige och andra länder. 21. Laurentius Paulinus Gothus (1565-1646) vår
förste professor i astronomi som Hellström,
O.: "Laurentius
Paulinus Gothus." I: Sv.biogr. lexikon XXII (1978), 369-76. 22. Navigation med hjälp av astronomiska metoder och instrument. Wilkins, G.: "Navigation by
Astronomical Methods." I: History of Astronomy - An Encyclopedia.
Wilson, P.A.: "The
Anthropic Principle." I: Cosmology. Ed. N.S. Hetherington. New York
(1993), 505-14. 24. Edmund Halley och bestämningar av solens avstånd med hjälp av Venuspassagerna. Van Helden, A.: "Measuring
solar parallax:
the Venus transits of 1761 and 1769 and their nineteenth- 25. Astronomin i Stockholm under 250 år: Från Observatoriekullen till AlbaNova. Sinnerstad, U.:
"Astronomy and
the First Observatory." I: Science in Sweden. Ed. T. Frängsmyr. 26. Runstaven - en almanacka åt svenska präster eller bönder? Lithberg, N.: "Runstaven,
en ursvensk rådgivare åt Sveriges bönder." Fataburen
1932, s. 117-38. 27. Astronomins betydelse för egypterna. Wells, R.A.: "Astronomy
in Egypt."
I: Astronomy before the Telescope. Ed. Ch. Walker. London (1996),
28-41. 28. Varför lyser inte natthimlen lika starkt som
solen? En paradox av stor betydelse för den Harrison, E.: "Darkness
at night."
I: Cosmology. 2nd ed. Cambridge (2000), 491-506. 29. Astrofysikens födelse. Meadows, A.J.: "The
origins of astrophysics." I: GHA, Vol. 4, Part A. Cambridge (1984),
3-15. 30. Johannes Regiomontanus
(1436-1476) - tysk astronom som inrättade det första
egentliga observatoriet. Schmeidler, F.: "Johannes
Regiomontanus." Vistas in
Astronomy, Vol.21 (1977), 315-24. 31. Jordens form från
Columbus till Maupertius. Fernie, D.: "The Shape of Earth." I: Setting Sail for the Universe. New Brunswick (2002), 42-62. 3 artiklar publicerade i SvD (1/9/2002, 8/12/2003 och 29/5/2006). http://www.lewrockwell.com/woods/woods46.html 32. Krabbnebulosan i historiska källor - en genomgång. Brecher, K. et al.: "A Near-Eastern sighting of the supernova explosion of 1054." Nature, Vol.273 (1978), 728-30. Polcaro, V.F.: "Middle Age Visions of the World and SN 1054." I: Cosmology Through Time. Ed. S. Colafrancesco et al., Rome (2001?), 177-85. Stephenson, F.R. et al.: "Was the supernova of AD 1054 reported in European history?" Journal of Astronomical History and Heritage, Vol.6 (2003), 46-52. 33. ß Orionis (Rigel) fick sitt namn av Johannes Bayer (1572-1625). Rosen, E.: "Bayer, Johann". I: Dictionary of Scientific Biography. Ed. C.C. Gillispie. Vol. 1 (New York, 1981), 530-1. Ashbrook, J.A.: "Johann Bayer and his Star Nomenclature". Sky and Telescope, Vol. 45 (1973), 292-4. Warner, D.J.: "Johann Bayer (1572-1625)." I: The Sky Explored. New York (1979), 18-20. Swerdlow, N.M.: "A Star Catalogue Used by Johannes Bayer". Journal for the History of Astronomy, Vol. 17 (1986), 189-97. Tidey, S.: "400 Years of Uranometria". Sky and Telescope, Vol. 106(2003), 37-44. http://www.udstillinger.dnlb.dk/Stjernebilleder/Atlasser/Index.html 34. Det finns variabla stjärnor av flera olika slag: något om deras tidiga historia. Williams, T.R.: "Variable Star Astronomy." I: History of Astronomy - An Encyclopedia. Ed.J. Lankford. New York & London (1997), 553-56. Hoskin, M.: "Novae and Variables from Tycho to Bullialdus." I: Stellar Astronomy. Chalfont St Giles (1982), 22-8. Zsoldos, E.: "Three Early Variable Star Catalogues." Journal for the History of Astronomy, Vol. 25 (1994), 92-8. http://www.seds.org/~spider/spider/Vars/vars.html http://www.aavso.org/vstar/types.shtml 35. Geocentrisk kontra heliocentrisk världsbild från Pytagoras till Kepler. Theodossiou, E. et al.: "From Pythagoreans to Kepler - the dispute between the geocentric and the heliocentric systems." Journal of Astronomical History and Heritage, Vol.5 (2002), 89-98. Stahl, W.H.: "The Greek heliocentric theory and its abandonment." Transactions and Proceedings of the American Philological Association, Vol.76 (1945), 321-22. Gingerich, O.: "Did Copernicus owe a debt to Aristarchus?" Journal for the History of Astronomy, Vol.16 (1985), 37-42. 36. Var det engelsmanen Adams eller fransmanen Leverrier som upptäkte planeten Neptunus? Sheehan, W. et al.: "The Case of the Pilfered Planet. Did the British steal Neptune?" Scientific American, Vol. 291, No.6 (2004), 69-75. Chapman, A.: "Private Research and Public Duty - George Biddell Airy and the Search for Neptune." Journal for the History of Astronomy, Vol.19 (1988), 121-39. http://www.ucl.ac.uk/sts/nk/neptune 37. Hur fort går ljuset? Ole Römer och tidiga bestämningar av ljusets hastighet. Kopal, Z.: "Römer, Ole Christensen." I: Dictionary of Scientific Biography. Ed.C.C. Gillespie. Vol.11 (New York, 1981), 525-7. "A Demonstration concerning the Motion of Light, communicated from Paris, in the Journal des Scavans, and here made English". Philosophical Transactions, xii (1677), 893-4. /Utan Fig. II/ Eller: "Demonstration touchant le mouvement de la lumiere trouvé par M. Römer de l' Academie Royale des Sciences." Journal des Scavans , 7 December 1676, 276-9. Boyer, C.B.: Early Estimates of the Velocity of Light." Isis, Vol.33 (1941), 24-40. Van Helden, A.: "Roemer's Speed of Light." Journal for the History of Astronomy, Vol.14 (1983), 137-41. http://www.rundetaarn.dk/ 38. Astronomiska tabeller och efemerider. Gingerich, O.: "Tables and Ephemerides, Astronomical." I: History of Astronomy - An Encyclopedia. Ed.J. Lankford. New York & London (1997), 505-8. North, J.D.: The Fontana History of Astronomy. London (1994), 180-3, 207-13, 217-23, 259. Gingerich, O.: "The Accuracy of Ephemerides 1500-1800." Vistas in Astronomy, Vol.28 (1985), 339-442. http://www.hps.cam.ac.uk/starry/tables.html 39. Solfläckar och solens rotation. Bray, R.H., Loughhead, R.E.: "Historical Introduction." I: Sunspots. New York (1965), 1-12. Eddy, J.A.: " The Case of the Missing Sunspots." Scientific American, Vol.236 (1977), 80-92. Baumgartner, F.J.: "Sunspots or Sun's Planets: Jean Tarde and the Sunspot Controversy of the Early Seventeenth Century." Journal for the History of Astronomy, Vol.18 (1987), 44-54. http://galileo.rice.edu/science.html/sunspots.html 40. Teleskopets historia fram till början av 1800-talet. Webb, G.E.: "Telescopes, from Galileo to Fraunhofer." I: History of Astronomy - An Encyclopedia. Ed.J. Lankford. New York & London (1997), 511-19. King, H.C.: The History of the Telescope. Dover, New York (1979), 34-47. Van Helden, A.: "The Telescope in the Seventeenth Century." Isis, Vol.65 (1974), 38-58. http://galileo.rice.edu/science.html/telescope.html 41. "Ljusare stjärnor blinkar långsammare." Fröken Leavitts metod att mäta universums storlek. Gingerich, O.: "Leavitt, Henrietta Swan." I: Dictionary of Scientific Biography. Ed. C.C. Gillispie. Vol. 8 (New York, 1981), 105-6. Bailey, S.I.: "Henrietta Swan Leavitt." Popular Astronomy, 30 (1922), 197-9. Pickering, E.C. i Harvard Coll.Obs.Annu.Rep., 53 (1898), 4. /Leavitt, H.S./, Pickering, E.C. i Harvard Coll.Obs.Circ., 173 (1912), 1-3. Hoffleit, D.: Women in the History of Variable Star Astronomy. Cambridge, Mass. (1993), 3-5, 9 och 46. http://www.physics.ucla.edu/~cwp/Phase2/Leavitt,_Henrietta_Swan@871234567.html http://scienceworld.wolfram.com/biography/Leavitt.html 42. Saros-cykeln användes tidigare för beräkning av sol- och månförmörkelser. Dess benämning är emeller- tid felaktig, vilket går tillbaka till Edmund Halley. Cykeln var dock känd redan av babylonierna. Grönstrand, H.O.: "Saroscykeln - dess egenskaper och betydelse." Populär Astronomisk Tidskrift, Årg. 31(1950), 23-39. http://sunearth.gsfc.nasa.gov/eclipse/SEsaros/SEsaros.html http://gallica.bnf.fr/document?O=N055822&E=85 /Halleys artikel från 1692/ 43. Hipparchos (verksam ca 150- ca 125 f.Kr.) hade tillgång till babyloniska observationer och matematiska metoder. I kombination med egna astronomiska observationer gjorde han flera viktiga upptäckter. Toomer, G.J.: "Hipparchus and Babylonian astronomy." I: A Scientific Humanist: Studies in Memory of Abraham Sachs. Eds. E. Leichty et al. Philadelphia, (1988), 353-62. Thurston, H.: Early Astronomy. New York & Berlin (1994), 123-38. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/history/Mathematicians/Hipparchus.html 44. Vad varje student måste kunna för att förstå den forntida astronomin: om några grundläggande definitioner. Dicks, D.R.: "General principles." I: Early Greek Astronomy to Aristotle. Bristol (1970), 9-26. Aveni, A.F.: "Appendix C. Heliacal Rise and Set Phenomena." I: Skywatchers. Austin (2001), 110-13. Woolard, E.W. et al.: "Historical Development of the Terminology of Spherical Astronomy." I: Spherical Astronomy. New York & London (1966), 441-6. http://www.physics.csbsju.edu/astro/CS/CSintro.html 45. Vilken roll spelar historiska observationer i modern astronomi? Eddy, J.A.: "Uses of ancient data in modern astronomy." I: History of Oriental Astronomy, Cambridge (1987), 253-60. Stephenson. F.R.: "Modern Uses of Ancient Astronomy." I: Astronomy before the telescope, Ed. Ch. Walker. London, (1996), 329-41. Stephenson, F.R., Green, D.A.: " A Millennium of Shattered Stars: Our Galaxy's Historical Supernovae." Sky & Telescope, Vol. 105, May 2003, 41-8. JS (18/10/2006)
|
|